Gubbäpplet

Gubbäpplet

Text: Mattias Iwarsson

Moderträdet för äppelsorten Gubbäpplet växer på trädgårdens tredje terrass. Trädet finns avbildat 1915 i en artikel (E. J. Lindberg 1917). På bilden kan man se att huvudstammen är mycket grov men har dött/brutits av och en låg sidogren överlevt, delvis liggande på marken. Denna gren ligger fortfarande kvar och har vuxit till liksom ytterligare två liggande sidogrenar. Man kan anta att de liggande grenarna får ett bättre klimat genom att täckas med snö vintertid.

Lindberg beskrev sorten som ett moderträd till sorten Gravensteiner, vilket det naturligtvis inte är. Även en garvad äppelkännare skulle dock vid en hastig titt igenkänna äpplena som Röd Gravensteiner om man bara fick äpplet i handen. Den flammiga röda täckfärgen och även saftigheten överensstämmer väl men fröhusets karaktärer och smaken stämmer inte. Namnet Gubbäpple fick sorten genom att äpplets fruktkött blir mycket mört när de mognar, så mört att till och med tandlösa gamla gubbar kunde äta dem.

Gubbäpplets utseende
Frukten är medelstor till stor, högbyggt plattrund till valsformig, något plattad på över- och undersidan. Fem åsar höjer sig till låga knölar, varigenom genomskärningen blir något femkantig, foderhåla djup med extra fåror.

Foder stort, halvöppet till stängt, länge grönt hårigt. Skafthåla djup, länge grön, med åsar, trång eller med ensidig rost. Skaft kort och tjockt eller på sidofrukter längre, 20-25 mm, tunt, något förtjockat i änden. Lukt angenäm.

Huden relativt tjock, glatt, fet med grön grundfärg och med röd, kraftig täckfärg i prickar, marmorering och strimmor. Gröna punkter över halva frukten. Kärnhus stort, högt, ovalt, slutet till öppet med många breda till långs (10 mm), ljusbruna kärnor. Foderrör skållikt, med ståndare vid mitten.

Kött grönvitt med gröna kärlsträngar som kan vara lite skära närmast fodret, mycket saftigt, sötsyrligt, vid mognad mjuknande sött med någon mandelarom. En bordsfrukt.

Sorten blir sent bördig och mognar i oktober. Frukten angrips sällan av skorv och trädet verkar fritt från fruktvedskräfta. Trädet växer relativt kraftigt med långa, smala grenar. Härdigt åtminstone till zon 4-5.