Vägen förbi Rotbo
Tomas Christensons karta över Kopparbergslagen 1640 upptar gårdarna Långarsbo, Bultebo och Rostebo, stundom kallad Rosteboda (sedermera Rotbo), som grannar till Källslätten.
I karta över Kopparbergslagen 1718 är Bultebo borta men Långarsbo, Rotbo och Skrikbo finns med. Långarsbo och Rotbo lades sedermera till Källslätten medan Skrikbo hörde till Nybo.
Bultebo, ett täktekarlshemman, låg under 1600-talet rakt norr om gården Källslätten på ett avstånd av omkring 1,5 km från denna. Båda gårdarna är inritade på 1640 års karta, men på en kolningskarta från 1717 är dock namnet Bultebo borta. På den sistnämnda står i stället Långarsbo skrivet. Om det är det forna täktekarlshemmanet som tagits i bruk som fäbodställe är inte möjligt att säga då några uppgifter om den saken inte gått att finna. Långarsbo fäbod är dock belägen på samma avstånd och på samma sluttning av berget som Bultebotorpet. Ytterligare ett torptecken finns dock inritat på 1717 års karta något utanför fäbodtäkten på sluttningen ner mot Oxkällan. Denna markering avser troligen den s.k. Nils Hans fäbod.
Kojan vid Långarsbo
Porsmyran, en gård eller torp, låg längre åt sydöst inte långt från Djuptjärn. På L. Waldius karta från 1775 omtalas att täkten ”lyder under Källslätten”. Gården Porsmyran som byggdes under sent 1700-tal, fanns kvar ännu i början av 1900-talet.
Djärvesbo är den äldst belagda gården i området, 1492 under namnet Girbaggeboda. 1539 är Nils i Gerbackeboda (även Jerbaggeboda) landbonde på gården, sakfälld efter Måns Nilsson Svinhuvud i Aspeboda. Djärvesbo var således kronohemman efter Måns Nilssons fall och Gustaf Vasas räfst av hans egendomar.
Rotbo bestod i början av 1600-talet av tre hemman. Mot senare delen av samma sekel upphör Rotbo som självständig gård. De tre gårdarna på Rotbo kan skönjas efter gamla husgrunder. En låg längst i norr vid Rotbotäkten, Lusthusbacken kallad. Två gårdsanläggningar låg mitt på Rotbotäkten. Ytterligare grunder efter troliga lador ligger spridda över Rotbos täkter.
Före de stora kalhuggningarna i början av 70-talet kunde Skrikbo lokaliseras, i form av
Rester efter matkällaren vid Skrikbo
gamla åkrar och en tämligen välbevarad valvad källare. Fram emot förra sekelskiftet fanns en timmerlada kvar vid Skrikbo gårdsplats. Vid Långarsbo finns en förfallen huggarkoja kvar och rester efter en mindre trädgård, samt flera husgrunder och en källare.
Björnänge (på 1717 års karta benämnd Oxkiön)var ett litet torp mellan Oxkyan och Koltorget. Husgrunder, källargrop och odlingsrösen är här fortfarande tydliga.