Den gamla forvägen mellan Kopparberget och Ål gick över Saxlindan, Övre- och Nedre Skog och vidare mot Mörtsjöbo och Morbygden. Denna väg var en viktig förbindelse mellan Kopparberget och de övre Dalasocknarna. Linné färdades vägen under Dalaresan 1734. Samma väg gick den stora upprorsarmén 1743, som fått namnet Stora daldansen.
Anders Mattsson plogar vägen mot Djärvesbo
Vid Grälviken finns en väg som kallas ”Trätekolsvägen”. Denna väg fortsätter genom Källslättens gårdsägor mot Koltorget (mellan Källslätten och Långarsbo) och vidare norrut. Mot söder kan vägen bitvis skönjas öster om Aspan förbi Grönbo och mot Stråtenbo. Området på Timmeråsen mellan Källslätten och Krusbo ägdes (och gör så alltjämt) av Tunabönder ”östanelfs-män” från Skomsarby fjärding. Upprepade trätor och processer om nyttjandet och äganderätten till skogen förekom genom seklerna. På en karta från början av 1700-talet finns en kolbotten benämnd Trätkolningen och en källa, Trät-kolningskälla intill. Denna plats ligger strax bredvid den aktuella vägen ovan Grälviken. Både Trätekolsvägen och Grälviken som namn betraktat har sannolikt med osämja att göra.
Källslättens förbindelse med Kopparberget gick sedan gammalt på en mindre väg som via Rotbo gick mot Djärvesbo och Nybo och är ännu i brukbart skick. Avståndet till Djärvesbo är 1,5 km. Under Anders Mattssons tid drogs mjölkkrukorna, för mejerileverans, denna väg för hand, med kärra eller kälke flera gånger i veckan.
Nuvarande väg till Källslätten, som också har använts som landningsbana för skogsflyg, byggdes 1955. Vägen från vändplanen till Källslätten, som de flesta besökare använder idag, är en del av den gamla Trätekolsvägen.