Fyra familjer på gården

Här följer en liten beskrivning av fyra familjer som bott på Källslätten. Skulle någon person kännas igen på de bilder som finns på foto i detta avsnitt är vi mycket tacksamma om ni hör av er till: info@kallslatten.se eller ringer till någon i styrelsen.

Familjen Svab

Släkten Svab förknippas med Stora Kopparberget och den stormannaklass som växte fram under gruvans glansdagar på 1600-talet. Fredrik Svabe (1614-1677) var den förste som med tyskt ursprung kom till Sverige. Han blev konststatsinspektor vid gruvan 1656. Han gifte sig med Catharina Reinkel, dotter till rådman Claes Reinkel i Falun och hans hustru Margaretha Trotzig. Sonen Anton Svab (1654-1712), är den trolige uppbyggaren av Källslättens trädgård och bergsmansgård. Han var kronans vågbokhållare och hörde till den styrande eliten i dåtidens Falun. Anton var gift två gånger. Båda gångerna med prostdöttrar: i första giftet Helena Bergia och i andra med Christina Arhusia. Med dessa fick han två söner som blev ett par av dåtidens främsta bergverksadministratörer och som ingrep djupt i Bergslagets öde. Den älste sonen Anders Svab (1681-1731) föddes i Falun, där han var en kraftfull bergmästare 1714-30. Han hade dessförinnan tillbragt ett flertal studieår nere på kontinenten. Anders fick åtta barn. Det står noterat att hans dotter Helena föddes 1719 den 23 juli på Källslätten.

Den yngre halvbrodern Anton (1702-1768) föddes på bokhållarens sommarställe i Näverberg. Han adlades 1751, blev assessor vid Bergskollegium 1748 och bergsråd 1756. Efter den förödande branden i Falun 1761 arbetade han intensivt med att bygga upp den nya staden med hus av slaggsten i stället för trä. Han uppfann metoden att vinna ren zink ur blände. Dessutom var han verksam vid Sala silvergruva där han utvecklade en ny metod att utvinna silver ur slaggvarpen.

De Svabska familjemedlemmarna var så betydande och givmilda mot Falu Kristine kyrka att familjens huvudbanér och epitafier fått hedersplatsen i templet. Se nedan

 

 

 

 

 

 

 

Familjen Bagg Olof Olsson

Året är 1907 eller möjligen 1908. Familjen Bagg Olof Olsson har ställt upp sig för fotografering på verandan till Strömska gården i Morbygden. Vid denna tid var det Bagg Olof som ägde Källslätten. Dit anlände han 1883 sedan han fått lämna sin gård i Noret, Dala-Järna. Bagg Olof hade gått i borgen för Källslättens tidigare ägare Karl Enander. Då denne kom på obestånd tvingades Bagg Olof att lämna Dala-Järna och ta över Källslättens gård. 1897 flyttade hela familjen vidare från Källslätten till Strömska gården. Olof var engagerad inom Svenska missionsförbundet och Enander var väckelsepredikant, därav deras bekantskap. Under tiden i Källslätten var det förutom Bagg Olofs sju barn, drängen Lars Jacobssons fem barn som växte upp här. De fick alla gå den långa vägen över skogen via Puttbo till skolan i Morbygden.

På verandan står till vänster hustrun Lisa Maria, Olof själv i mitten. I främre raden döttrarna Greta till vänster, Maria sittande vid bordet samt Albertina längst till höger. Ingen av de fyra sönerna är med på bilden. Strömska gården är fortfarande (2007) kvar i släktens ägo genom Gretas barnbarn Margareta Carlsson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Familjen Nyström

Året är 1922. Familjen Nyström har ställt upp sig för fotografering framför bostadshuset i Källslätten. Den magnifika vårdlönnen syns i bakgrunden. Stina Nyström, den gamla kvinnan i bildens mitt är änka sedan ett år tillbaka då hennes man Anders gått hädan. Hon är nu 68 år gammal. Stinas fl icknamn var Nyberg och hon föddes på gården Nybo, öster om Källslätten. Hon är därför väl förtrogen med trakterna. Hon har också tjänat som piga i Björkarsbo, varit hushållerska i Porsmyran och bosatt med familjen i Saxlindan före fl ytten till Källslätten 1914. Stina är organiserad baptist, därför står det nogsamt noterat i kyrkboken att barnen inte är döpta! Mellan 1878 och 1900 födde Stina inte mindre än nio barn.

Närmast Stina står hennes barnbarn Robert Hedkvist, fyra år gammal. Längst till vänster står älste sonen Anders Johan, nu 44 år gammal och född på torpet Porsmyran. Han har två barn, Svea och Carl Johan, som inte är med i Källslätten denna dag. Om ett år kommer han att emigrera till Amerika. Han återvänder dock till Sverige på gamla dar. Sina sista år bor han hos sin ungdomskärlek, Grälviks Mina i hennes vackra torpstuga i Grälviken. 1958 slutar han sina dagar i en ålder av 80 år.

Bredvid Anders Johan står systern och mamman till lille Robert, Hanna, nu 31 år. Till höger om Stina står yngsta dottern Edit, här 22 år gammal. Hon skulle komma att överleva dem alla på bilden. Hon blev 94 år och levde till 1994. Till höger står Hannas man Olle Hedkvist. Han är gruvarbetare och får tillsammans med Anders Johan rycka in och utföra grovarbetet på gården sedan svärfadern Anders och en yngre son i huset avlidit. Paret Hedkvist är nu bosatta i torpet Blixtens i Kavelmora. Stinas son, och ägaren till gården, Axel Nyström är inte med i Källslätten denna dag.

Familjen Mattsson

Text: Elna Mattsson

Anders Mattsson föddes 1896. Hans föräldrar kom fl yttandes från Bjursås till Smedsbo i Aspeboda. Där växte Anders upp med tre bröder och en syster. Anders hustru Anna Whallén (född 1899) kom från Svärdsjö som piga till en farbror i Stråtenbo. Anders var en glad yngling som spelade dragspel till dans på lördagar och där träffade han Anna. Tycke uppstod, de gifte sig och fi ck sonen Rune som föddes 1919 i Aspeboda. De blev sedan dagkarlsfolk hos Hillerström på Storgården i Aspeboda. År 1925 fl yttade Anders och Anna med sonen till Källslätten.

När Rune började skolan fi ck han gå i Skog. Han fi ck vandra fem kilometer genom skogen och för att vägen inte skulle bli så lång lekte han med en tomahawk som han utmanade buskar och stenar med. Det var svårt för familjen att dra sig fram med Bergslaget runt Källslätten då jobben i skogen gick till deras arrendatorer. Så man fi ck sin inkomst från några kor samt från Grycksbo pappersbruks skogar.

Sonen växte upp och fick idrotten som intresse så det blev mycket träning på åkrarna. Han stötte kula och kastade diskus och tränades av Harald Andersson, diskuskastare i Falun. Rune var duktig och fick många pokaler och gjorde ett flertal resor i de nordiska länderna.

På Källslätten fanns ingen elektricitet eller telefon; lyset bestod av strumplampor som 40 stearinljus i styrka. Vattnet bars in från källan. Här konserverades både kött och fi sk. Anders var fi skeintresserad och han fi skade i Spjutsjön där det fanns båt. Där fångade han röding och bäst gick det till midsommar.

Umgänget var stort med många fester under lönnen. Brödet bakades uppe i lillstugan och under andra världskriget gjordes kol i kolugnarna vilket blev en inkomst. Trädgården gav ju sitt med äpplen som såldes både privat och till torget i Falun. Källslätten var ju en pärla i skogen dit många människor sökte sig för att åka skidor på vintern och plocka blåsippor och tibast på våren och även för att avnjuta en kaffekorg i det gröna.

Det var ju långt när man skulle ut på olika aktiviteter och för att handla för då gällde det att ta cykeln till Falun. Värst var det med alla backar innan man kom hem. När korna blev brunstiga var det heller inte nästgårds. Då var det att gå med kossan till Kårarvet, Önsbacken eller Aspeboda.

Mattssons hade rum på vinden som de hyrde ut under olika perioder. Vid ett tillfälle bodde där två familjer som arbetade i Falu gruva. De hade båda tre barn, så utrymmet var litet men sämjan god.

Rune gifte sig 1943 med mig, Elna Wallin från Falun. Krycke ståt hölls på Källslätten med både präst, prästfru och följe. De kom dragandes med krycka, en tall som skulle bli till pärt på taken. Vi fi ck uppleva något som kommit i skymundan nuförtiden.

Så kom dottern Lillemor Anette till världen. Det blev mer liv både inne och ute. Vi fi ck mjölkbilen till Järvesbo och telefon på gården. Skolbilen kom till Järvesbo och hämtade Lillemor till skolan i Morbygden.

Stugan och inkomsterna blev för små så vi började se oss om efter något nytt. Så 1954 köpte vi jordbruket i Solvarbo. Där bor jag och dottern kvar.

Anders avled 1971, Anna 1961 och Rune 1978